andra människors ångest

att behöva sitta en hel kväll och dämpa en annan persons ångest, deras jävla lyxångest, utan ens ett minsta lilla aknowledgement att andra kan ha det värre, är en jävla skitkväll.

Att man själv sen sitter halv tre på natten med hela kroppen fylld av alkohol och tabletter och gråter ögonen ur sig för att man inte ser någon lösning på sin egen situation, vem i helvete bryr sig om det?

är det ingen som ser längre än sin egen jävla näsa?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback